Pentti Rasinkangas gav ut barnvisor på skiva - på svenska

Vaasapedia
Loikkaa: valikkoon, hakuun

Vasabladet 15.8.1996


Savolaxaren Pentti Rasinkangas blev på 70-talet känd som gatusångare i Gamla Stan i Stockholm - då var dylik verksamhet ännu förbjuden i Finland och Stockholm var det mest naturliga valet.

På 80-talet återvände Rasinkangas till hemtrakten, till Jyväskylä , och 1986 bildade han slutligen en egen orkester som fick namnet Ohilyönti. Grubben startade med världsmusikväxeln påslagen och etnikulturen höll i sig i ett par album.

När Jyväskylä stadsteater erbjöd Rasinkangas att ta ansvaret för musiken i uppsättningen Pelle Svanlös ramlade han över barnsångsgenren. Pjäsen rullade närmare ett år och Rasinkangas melodier blev så pass efterfrågade att det resulterade i en skiva. I och med det steg Pentti Rasinkangas och Ohilyönti-orkestern slog in i barnsångernas levande värld. Och från den dagen har barnskivorna fötts i en jämn ström.

Första skivan på svenska

Nyligen kom Rasinkangas och hans kumpaner ut med sin första svenskspråkiga barnskiva, Ampra ankmamman Annas-lisa. Skivan bjuder på ett axplock av hans bästa barnskivor, närmare bestämt 13 stycken. Det är trevligt att upptäcka att Rasinkangas inte enbart nöjt sig med en råöversättning och att jobbet dessutom är bra gjort. Och att flera av visorna också fått ett helt nytt arrangemang som passar språket bättre. Många av arrangemangen är till och med bättre än tidigare, bland annat i Vår nya baby, Strömmingen Lou och titelmelodin Ampra ankmamman Anna-Lisa. Gruppen uppträder på skivan under namnet P.R.O. I det stora hela är skivan mycket lyckad och svenska språket passar Rasinkangas bra. En stor del av äran tillfaller givetvis Barbara Helsingius, som översatt största delen av visorna. Hon har ibland också fått ta till radikala förändringar - lyckade sådana - bland annat i Det svänger när jag jagar, en text som det verkligen hade varit omöjligt att sjunga i direkt översättning.

--Risto Jalonen